Lagar och förordningar som reglerar anställningar vid statlig myndighet
Som alla statliga myndigheter behöver Umeå universitet förhålla sig till lagar och förordningar när vi rekryterar och anställer medarbetare.
Här följer en beskrivning av de viktigaste.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
LAS reglerar bland annat tidsbegränsade anställningar som visstidsanställning eller vikariat, och hur sådana tidsbegränsade anställningar automatiskt övergår till tillsvidareanställning. LAS sätter också upp spelregler för hur olika bestämmelser i lagen kan kompletteras eller frångås med kollektivavtal.
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen utgår ifrån principen att personer som söker arbete inte får diskrimineras av arbetsgivaren baserat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder.
Diskrimineringslagen rymmer också bestämmelser som styr när vissa typer av särbehandling ändå kan tillåtas vid beslut om anställning – till exempel att bedöma arbetssökande olika baserat på deras ålder.
Medbestämmandelagen (MBL)
Medbestämmandelagen säger bland annat att arbetsgivare ska informera och förhandla med de fackliga organisationerna vid förändringar som när man till exempel vill rekrytera en ny chef.
Regeringsformen och Lag om offentlig anställning
Regeringsformen säger att statliga myndigheter bara får bedöma kandidater på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Lagen om offentlig anställning förtydligar att skicklighet ska väga tyngre än förtjänst.
Anställningsförordningen
Denna förordning säger bland annat att myndigheter förutom förtjänst och skicklighet även ska beakta sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.
Lagar, förordningar och avtal som reglerar anställningar av lärare vid universitet och högskolor
När universitetet ska anställa lärare finns det ytterligare aspekter som regleras i lagar och avtal.
Högskolelagen
Högskolelagen säger bland annat att det ska finnas lektorer och professorer anställda som lärare vid högskolorna, och att det är regeringen som beslutar om behörighetskrav och bedömningsgrunder för dessa anställningar.
Högskoleförordningen
Högskoleförordningen rymmer bestämmelser om behörighet, bedömningsgrunder och anställningsförfarande för lektorer och professorer med flera läraranställningar.
Högskoleförordningen kräver också att varje universitet och högskola ska upprätta en arbetsordning som reglerar lärarkategorier, behörigheter och bedömningsgrunder.
Centrala kollektivavtal
Centrala kollektivavtal styr de tidsbegränsade befattningarna postdoktor och adjungerade lärare.
Sakliga bedömningsgrunder vid statlig anställning
Grundprincipen för anställningar vid statliga myndigheter är att urval och beslut ska göras på sakliga grunder. Den bäst lämpade kandidaten ska erbjudas jobbet. Aspekter som personlig vänskap mellan rekryterande chef och en arbetssökande får inte spela in.
Begreppen förtjänst och skicklighet
I lagstiftningen är förtjänst och skicklighet två centrala begrepp.
Förtjänst handlar om den vana och erfarenhet som en arbetssökande har fått i och med tidigare anställningar.
Skicklighet handlar om den arbetssökandes lämplighet för den aktuella anställningen. Det kan röra sig om
- teoretisk eller praktisk utbildning
- kunskaper och erfarenheter från tidigare arbeten
- personliga egenskaper.
Skickligheten är viktigast, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Förtjänst och skicklighet vid anställning av lärare
När det gäller läraranställningarna professor och lektor säger högskoleförordningen att pedagogisk skicklighet ska prövas med lika stor omsorg som skicklighet eller kompetens inom det vetenskapliga eller konstnärliga.
Vid rekrytering av professorer säger högskoleförordningen också att skicklighet ska prövas genom sakkunnigbedömning.